Provocera

För att din debattartikel ska nå ut till läsaren på ett kraftfullt sätt måste du provocera i din text. Det kan kännas fel och opassande, men var inte rädd för att skriva passionerat och krossa motargument. Det ska verka som om du är villig att gå hela vägen för din åsikt.
För att din provokation ska få bäst effekt ska den stå i antingen inledningen eller avslutningen, ibland till och med i båda. I inledningen ska den få läsaren att bli personligt engagerad i ämnet så att denne fortsätter läsa. Meningen med en provokation i avslutningen är att lämna ett avtryck så att läsaren inte bara lägger undan debattartikeln utan tänker vidare på ämnet.

Fakta vs. Känslor

Fakta-argument är viktiga och väger tungt i många sammanhang, men ofta är de väldigt platta och tråkiga. Därför måste du också dra nytta av känsloargument i din debattartikel; de är mer passionerade och engagerar läsaren på ett bättre sätt.
Använd exempel ur ditt egna liv när du kan för på det sättet kan du väcka eller öka intresset hos läsaren när denne märker att du har personlig erfarenhet och anledning till din åsikt.

Struktur

En bra debattartikel ska alltid vara väl strukturerad och enkel att följa för läsaren. Ju lättare det är att följa din tankegång, desto bättre kommer man förstå dig och som en följd av detta hålla med dig.
Gör en disposition där du skriver upp vilka argument du ska ta upp och i vilken ordning. I första stycket ska din tes presenteras, d.v.s. din ståndpunkt. Skriver du ett stycke per argument får du en debattartikel som är enkel att följa och förstå.

Få Argument

Du vill inte skriva en debattartikel där läsaren tröttnar halvvägs igenom. Skriv hellre mer om få än att ge en massa oviktiga skäl som lätt kan brytas ner av dina motståndare. Välj bara ut dina bästa argument! En bra tumregel är att du ska presenterar tre till fyra argument, absolut inte fler.

Motargument

Ett utmärkt sätt att visa din läsare att du vet vad du pratar om och skydda dig själv från motangrepp från dina åsiktsmotståndare är att presentera och bryta ner det bästa motargumentet till din åsikt. Detta ska du göra i näst sista stycket, efter att du presenterat dina argument. För att bryta ner motargumentet måste du använda dina listade argument och göra det klart och tydligt för läsaren att motståndarna inte har någonting alls att komma med.

Före

Före innebär allt man gör inför en lektion/föreläsning.
För att på bästa sätt utnyttja tiden på en lektion eller föreläsning och tillgodogöra sig maximalt av kunskapen gynnas man av att titta igenom innehållet i förväg.
Man behöver inte lägga oändligt med tid på detta, ofta kan det räcka med 5 – 10 minuter. Det viktiga är att man bekantar sig med termer som är nya samt att man kan
koppla föreläsnings innehåll till något man redan känner till. Det blir då betydligt mycket lättare att ta till sig den nya informationen.

Exempel: Man ska gå på en föreläsning där man ska gå igenom derivatans definition för
första gången. Genom att lägga 5-10 minuter på att läsa igenom avsnittet kan man skapa sig uppfattningen att det kommer att handla om lutning, det påminner om
att räkna fram sekanter och man kan kolla upp och bekanta sig med begreppet gränsvärde.

Om detta görs blir innehållet i själva genomgången betydligt mer konkret och lättförståeligt. De 10 minuter man la inför föreläsning var väl investerad tid.
Principen gäller i alla ämnen. Nyckeln ligger i att ha koll på nya begrepp och skapa en koppling till saker man kan redan kan.

Medan

Medan syftar till tiden man är på en föreläsning/lektion. För att utnyttja tiden optimalt gäller det att vara aktiv och ställa frågor samt att ta anteckningar.

Att ta anteckningar under lektioner kan vara lite knepigt. Problemet ligger i att både försöka vara aktiv i diskussionen samtidigt som man ska skriva ner innehållet.
Nyckeln ligger i att skriva så kortfattade anteckningar som möjligt. Strunta i allt som heter grammatik. Skriv kortfattade stödord, dra pilar, rita bilder osv.
Syftet med anteckningarna är att kunna gå tillbaka och repetera lektionens innehåll, inte att de ska publiceras i en bok. Om man vill kan man efter lektionen renskriva
anteckningarna. Här har man tid att ta det lugnt och formulera sig bättre. Detta är även utmärkt studietekniskt sätt då man repeterar lektionens innehåll.

Efter

Efter innebär tiden efter lektioner/föreläsningar. För att inte glömma bort innehållet från en föreläsning gäller det att repetera i tid.
En utmärkt rutin är att alltid repetera dagens innehåll direkt när man kommer hem, förslagsvis i kombination med en mellanmål. Genom att repetera i tid behåller man kunskapen längre.
Om man inte repeterar i tid glömmer man lätt. När man sedan ska plugga inför ett prov så får man börja om från början. Om man däremot repeterar kunskapen behöver man inför prov inte
lära in allt på nytt, utan det räcker att fräscha upp kunskapen.

Mer om studieteknik

I dagens skola ser man tyvärr ofta att det läggs lite fokus på att lära ut studieteknik, ofta får eleverna söka upp och ta in information på egen hand.
Studie-intensiven är ett företag som anordnar
läxhjälp och privatundervisning för högstadie- och gymnasieelever.
I undervisningen läggs fokus på, förutom ämneskunskaperna, även studietekniken. En bra studieteknik underlättar skolan väsentligt och är en viktig del i vägen mot
höga studieresultat.