Högskoleprovet

Högskoleprovet infördes 1977. Från början kunde bara personer med minst fem års arbetslivserfarenhet ta provet, men från år 1991 är högskoleprovet öppet för alla. Antagningen till högskolor och universitet sker både på urval av gymnasiebetyg och resultat på högskoleprovet. En viss del studenter antas på betygen, en annan på provresultaten. Alltså är högskoleprovet ett bra sätt att komma in på utbildningen man vill på, särskilt om ens gymnasiebetyg kanske inte är bra nog. Mellan 65000-145000 personer skriver provet årligen, det är alltså ett väldigt populärt sätt att komma in på högskolan på. För många är det just högskoleprovet som öppnar dörren till drömutbildningen.

Högskoleprovet består av fem delprov och en testdel. De olika delproven testar en persons förmåga att tolka diagram, tabeller och kartor, engelskakunskaper, läsförståelse, logiska tänkande (genom matematiska problem) och ordförståelse. Resultatet summeras, varje deltagare får ett resultat mellan 0-122 vilket motsvarar ett normerat resultat mellan 0-2,0. Det är det normerade resultatet på högskoleprovet som man sedan söker in till utbildningen på.

Hösten 2011 kommer högskoleprovet moderniseras – provet kommer att utökas från 122 till 160 frågor och tre nya delprov ska introdueras: meningskomplettering, matematik och kvantitativa jämförelser.

Det finns många olika sätt att förbereda sig på inför högskoleprovet. Ett av de vanligaste är att göra gamla prov som finns digitalt tillgängliga på internet. Nackdelen med denna metod är dock att man inte får någon pedagogisk handledning eller förklaringar, man får bara frågor och facit. Därför väljer många som ska skriva högskoleprovet att köpa en övningsbok som förutom frågor innehåller handledning, lösningsförslag och olika metoder för att maximera chansen för framgång.

8 Apr 2011